Langendorf United svänger mer än någonsin – men kan de inte få en bättre lokal?

Lina Langendorf och hennes Langendorf United är ett svängande fenomen. Tyvärr har jag bara sett dem på Fasching och längtar verkligen efter att se dem på en bättre lokal.

Det finns så klart mycket gott att säga om Fasching också, inte minst deras repertoar av jazz, world music och annat. Storleken på lokalen är kanske okej i sig, men hur man än gör så är det trångt och obekvämt och man ser ganska dåligt från nästan en majoritet av platserna, känns det som. Visst kan man boka ett bord för att äta och därmed se konserten sittande, men det känns ju inte heller så roligt, när det är ett rytmiskt kombo som Langendorf United.

Nu blev den här artikeln mer en recension av Fasching än av bandet, och det är ju tokigt och inte meningen.

Jag har bara superlativer om Langendorf United och måste instämma i Linas ord, att hon gråter för att hon blir så lycklig av att spela med så fantastiska musiker. Jag grät förvisso inte i kväll, kanske inombords, av glädje, över samma fantastiska musiker – och fantastiska musik.